Sagospråk och namn i berättelser

Sagospråk är en av berättandets roligaste pusselbitar. Vare sig du vill skapa bra namn åt länder, platser, personer, fenomen eller föremål, eller kanske hitta på helt nya språk eller smyga in symboler och ledtrådar är sagospråk fantastiskt användbara.

Låt oss börja med namnen i det här inlägget. I många berättelser kan man redan när man ser personens namn dra sina första slutsatser om personens karaktärsegenskaper och rentav roll i berättelsen. En adlig karaktär har troligen ett långt och sirligt namn med småord som ”af” här och var. Skurkar och monster har kortare och gutturala namn. Hjältar har ofta ädla eller handlingskraftiga namn.

Bara genom något så enkelt som namnvalet kan du leka kurragömma med läsaren. Spelar du med i namngissningsleken och följer läsarens förväntningar? Ska en karaktär som kommer från ett nordligt land ha ett namn som låter skandinaviskt och någon från en ökentrakt ett arabiskt namn? Eller vänder du på allt och ger dina hjältar fula namn och skurkarna eleganta? Kanske blandar du språkreferenser och låter de mest civiliserade kulturerna bära indianska namn och barbarstammarna från stäppen franskklingande namn? Kanske låter du rentav namn bli en av berättelsens motorer? Namn signalerar släktskap och tillhörighet på en mängd sätt och ett lämpligt valt namn kan sätta igång en präktig saga.

Om du vill kan du gräva betydligt djupare i namnfrågan. Genom att smyga in symbolik i dina namn kan du ge nyfikna eller allmänbildade läsare ytterligare något att bita i. Ta fram ett lexikon på ett lämpligt språk eller ett symbollexikon och sätt igång med att skapa dina rebusar. Kanske kan en svekfull karaktär få ett namn som baseras på det finska, isländska eller japanska ordet för just ”svek”, eller ”fälla”, eller ”att luras”? En annan variant är att du utgår från mytologiska system och låter olika figurer därifrån låna namn eller egenskaper åt dina karaktärer. Låt inte ledtrådarna bli alltför systematiska bara, då förlorar de lätt sin tjusning och effekten kan bli att det känns förutsägbart istället för lekfullt.

Förutom att det är roligt för dig som berättare att krydda dina berättelser är det roligt att hitta sådana referenser som läsare. En liten varning dock: tvinga inte läsaren att lösa ledtrådarna för att kunna förstå berättelsen, det är mycket roligare och hyggligare att lägga till symboliken som ett eget litet berättelsespår vid sidan av huvudberättelsen. Var även öppen med att du har låtit dig inspireras om någon frågar, och var generös med att ge ledtrådar till dina ledtrådar. Men berätta aldrig allt utan lämna det mesta åt läsarens fantasi och upptäckarlust.

One Response

  1. Johna357 says:

    That is some inspirational stuff. Never knew that opinions could be this varied. Be certain to keep writing. ecdceekkdbad

Leave a Reply

Using Gravatars in the comments - get your own and be recognized!

XHTML: These are some of the tags you can use: <a href=""> <b> <blockquote> <code> <em> <i> <strike> <strong>