Hur detaljerad ska en saga vara?

Ska en saga ha långa beskrivningar, eller ska den lämna det mesta åt läsarens fantasi? Det är troligen en av de vanligaste frågorna sagoberättare ställer sig, både när sagan skrivs och i efterskott när självkritiken kommer krälande och orden på skärmen eller papperet bara ser klumpiga och ofullständiga ut.

Sagornas beskyddare menar att det finns goda exempel på både längre och mer sparsamma beskrivningar, men föredrar de korta. Få berättare klarar av att måla upp bilder som överträffar de bilder läsaren själv målar upp i sitt inre och ju fler detaljer som författaren tvingar på sin läsare desto mer stör han nöjet att måla upp en egen bild. Mindre blir därför oftast mer, för att låna ett engelskt uttryck.

En metod att skapa goda sagor är därför att skriva ner berättelsen med så få och korta miljö- och detaljskildringar som möjligt, och sedan gå tillbaka och fylla i enstaka detaljer som ger läsaren ledtrådar om hur något ser ut men utan att säga för mycket. Då minskar risken för att berättelsen urartar till långa listor över detaljer som inte tillför berättelsen något. Istället lyfts några detaljer med stort symbolvärde fram. Dem kan man komma ihåg och fantisera vidare omkring.

Många folksagor kan sägas vara uppbyggda på sådant sätt. ”Det var en gång en kung och en drottning. Deras dotter var den vackraste prinsessan i sju kungadömen och till deras slott kom ständigt nya friare som hoppades vinna hennes hand…” Det enda adjektivet i exemplet säger att prinsessan var vacker men texten målar ändå en levande bild genom att beskriva en situation med hjälp av några få substantiv och verb.

De isländska sagorna är definitivt uppbyggda med ett minimum av detaljer, bortsett från de stundtals långa släktskapsredovisningarna som gör att vissa avsnitt får karaktär av telefonkatalog. Snart sagt den ende som får en längre beskrivning är den störste hjälten av dem alla, Gunnar på Lidarende, från Njals saga. Men det är en ganska händelsefylld och humoristisk beskrivning, och den som fortsätter att läsa finner inte många onödiga adjektiv som tynger texten.

Med andra ord: Lägg kraften på att skapa en spännande och relevant situation som kan bli motor för sagan. Då kan du gott och väl strunta i långa och störande beskrivningar och låta läsaren njuta av själva sagan.

Leave a Reply

Using Gravatars in the comments - get your own and be recognized!

XHTML: These are some of the tags you can use: <a href=""> <b> <blockquote> <code> <em> <i> <strike> <strong>