Den goda kannibalen

Kannibalism förekommer i massor av berättelser, ofta som en markör för ondska. De människoätande orcherna i Tolkiens verk, häxan i Hans och Greta, vandringshistorier om huvudjägare på Nya Guinea eller om frimurare – alla är de exempel på onda kannibaler.

Men måste kannibalen alltid vara ond? Ett exempel där kannibalismen åtminstone är nyanserat ond är Hannibal Lecter, från boken och filmen När lammen tystnar med uppföljare. Hannibal Lecter utför obeskrivliga grymheter samtidigt som han är närmast öm emot berättelsens kvinnliga huvudperson, som hyser en fascinerande, skräckfylld tillgivenhet mot honom i gengäld. Briljant!

Flera andra exempel på tvetydig värdering av kannibalism förekommer i den kinesiska klassikern Berättelser från träskmarkerna. Kannibalism dyker upp flera gånger, oftast i samband med att någon av bokens hjältar blir tillfångatagen och ska bli uppäten, men när något händer som räddar hjälten från grytan kan hjälten bli bästa vän med dem som nyss skulle äta upp honom.

Någon skyldighet att förhindra att andra äts upp verkar det inte finnas heller i berättelsen. Hjälten Wu Song får låna kläder från en tidigare uppäten munk och bli förtjust över hur väl kläderna passar. Kannibalismen är här ganska neutral, något som skapar en spännande berättarsituation men inte något moraliskt klandervärt i sig. Det är roligt att läsa en berättelse som kastar om den moraliska spelplanen och tvingar läsaren att fundera över varför, eller ens om, det är fel att äta människor.

Frågan är hur en karaktär som skapas som en god kannibal fungerar i en berättelse. Måste karaktären ha andra drag för att väga upp sin kannibalism, och därmed vara god trots sin kannibalism. Eller kan en sagokaraktär rent av vara god på grund av sin kannibalism? Att själva akten är god, exempelvis för att köttet är smittat och måste ätas för att bli ofarligt? Var hittar du din goda kannibal?

Leave a Reply

Using Gravatars in the comments - get your own and be recognized!

XHTML: These are some of the tags you can use: <a href=""> <b> <blockquote> <code> <em> <i> <strike> <strong>